Om ni vill kommentera det vi skriver så gör det jättegärna här på bloggen och inte på facebook. Det är lite, lite krångligare, jag vet, men alla era fina, roliga, smarta ord försvinner ju annars och vi vill gärna att de ska vara en del av denna minneskavalkad över terminen i USA. ??

Loke (dikterar, vuxen skriver)

Det var hur nervöst som helst att vänta på skolgården innan skolan började. Här får man inte gå in i klassrummet själv, utan man blir hämtad av sin lärare. Mina händer var helt svettiga! Min lärare, Ms Gross, pratade om nånting innan vi gick in i klassrummet, men jag fattade inte så mycket, bara lite random, men det gjorde ingenting för jag gjorde bara som de andra gjorde och det gick hur fint som helst.

Man kunde äta lite frukost i klassrummet om man ville. Första ämnet minns jag inte riktigt vad det var, men sen hade vi science. Det var jättekul! Vi fick svara på frågor från Ms Gross. Jag fick ingen ny kompis och kände mig ganska ensam. Fast ändå lycklig på något mystiskt sätt. Det var väl för att skolan hade börjat och att jag äntligen får lära mig saker igen.

Vi åt lunch en bra tid: kvart i ett. Man har med sig egen mat här eller köper i kaféterian. Det var ändå en bra dag och det känns bra att gå tillbaka imorgon.

Pappa Maths:

Så var det dags att lämna Loke i skolan där han skulle klara sig själv hela dagen. Vi har fått ett bra intryck av skolan, lärarna verkar mycket engagerade och även föräldrarna. Vi cyklade tillsammans genom Berkeley, först utmed McGee Avenue tills vi kom till Virginia, den gata där BAM (Berkeley Arts Magnet) ligger. Från McGee är det uppförsbacke till BAM, eftersom Berkeley ligger i en stor bergssluttning. Rullar bra när man ska hem! Med pirr i magen gick vi fram till det klassrum som skulle bli Lokes. Det visade sig vara andra barn som också var nya i klassen och deras föräldrar verkade ha lika mycket fjärilar i magen som vi. Tillslut ringer klockan och alla barn radar upp sig framför Ms Gross. En pojke gråter och de andra tystnar när Ms Gross börjar prata. Hon berättar att ryggsäckarna ska hängas till höger och lunchmaten ska placeras i den gröna lådan till vänster. Jag ser att Loke inte alls verkar höra vad Ms Gross säger och jag måste hejda mig så att jag inte springer fram och berättar för honom. Men efteråt sa han att det var ju enkelt, jag gjorde bara som alla andra! De traskade in och sedan var det bara att gå till mötet för nya familjer i biblioteket.  

Mamma Anna:

Gråten i halsen, i hjärtat, i ögonen. Fyyy vad hemskt att se sin älskade lilla prins stå där, ensam trots de andra barnen, veta att han inte kan språket, jargongen, rutinerna och dessutom - han måste ta sig igenom helt själv, det finns inget jag kan göra. Det syntes att han var spänd, men han har också varit så otroligt peppad och förväntansfull inför det här, så det vägde nog upp en hel del. När de försvann in var det ren tortyr. Det var nog bra att det var föräldrafika för nya familjer med rektorn och PTA (typ hem&skola, fast inte riktigt ändå). The PTA President, Zoe, underhöll oss närmare en timme och jag garvade högt flera gånger.

Min första dag som stay at home mom, ägnade jag åt att jaga en ny begagnad cykel. Det är så opraktiskt med den jag har eftersom armarna domnar bort efter bara en kort stund och styret inte går att höja. Efter en massa cyklande kors och tvärs var det dags för dammsugning innan hämtning vid skola. Föräldrar väntade utanför grinden tills den låstes upp 5 minuter innan skoldagens slut. Jag hade inga förväntningar alls. Eller ja, jag tänkte att det kan var precis hur som helst. Fast mest trodde jag att jag skulle få möta en ganska nedslagen Loke. Fel. Helt fel. Jag mötte en rätt så glad kille, som tyckte han hade haft en bra dag och berättade både ditten och datten om vad han lärt sig, vad som var svårt, vad han hade frågat Ms Gross om (!!!) och att han såg fram emot morgondagen. Han hade visserligen inte lekt med någon utan varit för sig själv på rasterna, men det verkade okej så här i början. Hej då ångest!

Skoldagarna är alltid 9.10 - 15.20, utom onsdagar då de slutar 14.30 Idag gick vi direkt till universitetsområdet för jag hade lovat att offra det sista av mina svindyra 2 GB surf på att Pokémongoa. Vi fick storslam tyckte vi båda! 5 eller 6 nya i Pokédex och en massa annat löst krafs. Några rare figurer också.

Ja, sen var det dags att cykla hem, äta middag och förstås - fira första amerikanska skoldagen med hemgjord glass!